Dumheter

SD-politiker jämför rasifierade med ”tjockisar” – en ursäkt till att inte behöva prestera

Sist vi skrev om SD:s kommunfullmäktigekandidat Ilona Michalowski handlade det om ett blogginlägg där hon bevisar dålig kunskap kring partiets principprogram. Hon hävdar fortfarande att hennes parti anser att hon är svensk, trots att principprogrammet konkret hävdar motsatsen. ”Bevara Sverige svenskt”, skriver hon med stolthet.

Av ett tidigare blogginlägg att döma upptäcker vi nu att hon även bevisar dålig kunskap till grundläggande begrepp inom rasism, samt möjligtvis en taskig människosyn.

I hennes äldre blogginlägg ”Etnicitet och religion är inget handikapp” klargör hon redan i det första stycket att hon erhåller en väldigt låg förståelse och hänsyn för människor som är utsatta för samhällets strukturella rasism:

Då muslimerna var först ut med att kalla sig för ”Europas nya judar” så fick de inte bara särrättigheter och massa bidrag utan man blev i princip immun mot all form av kritik. Idag pratar man inte om att kvinnor tvingas bära slöja utan man pratar istället om kvinnors rätt till att bära slöja. 

[…]

Romerna är populära att tycka synd om just nu. Redan har man  lyckats kväsa all form av kritik mot romer. Att kritisera romer är rasism och inget annat. Att påstå att tiggande romer skulle vara organiserade är numera otänkbart i vanlig media. Likt muslimerna så vankas feta bidrag av svenska skattepengar just för att det är så synd om dem. 

Japp. Du har helt rätt, Ilona. Att ”kritisera” ett helt folkslag genom att påstå att de alla är kriminella är – hör och häpna – rasism. Hon fortsätter genom att skapa en egen tolkning (läs: inte förstå innebörden) av ordet ”rasifierad”, likt Avpixlats Mats Dagerlind för ungefär 2 veckor sedan.

”Nu verkar dock dessa utsatta grupper enats om ordet rasifierad. Rasifierad är enligt mig ett fruktansvärt ord som inte har någon nytta utan tjänar bara till att upplysa folk att det är synd om dom och att skapa ett vi och dom samhälle.”

Med tanke på att Sverigedemokraterna utopiska samhälle är ”vi och dem” vet vi inte riktigt hur vi ska läsa hennes text. Hon har dock tidigare bevisat att hon föredrar att diktera egna tolkningar när det gäller partiets fundamentala principer. Hon fortsätter, ändock, med att förklara hur hon tänker kring ”rasifiering”, genom att jämföra problemet med övervikt:

”En vän till mig berättade att som barn så var han lite överviktig. Även om klasskompisar ibland kunde kalla honom tjockis så såg han sig aldrig själv som tjock och framförallt såg han det inte som ett problem. Det var först när skolkuratorn i bästa välvilja frågade honom om han blev retad för att han var överviktig som det gick upp för honom att han var ”tjock”. Helt plötsligt fick han insikten om att han varit annorlunda hela sitt liv och att det var något fel på honom trots att han känt sig normal hela tiden. Denna nya insikt gjorde honom ledsen och deprimerad. Precis samma sak gäller när man klassar folk som rasifierade.”

En överviktig person blir kallad tjockis och blir ledsen när hen inser att det är ”något fel på hen”; det är, enligt Ilona, samma sak som rasifiering. Den enda slutsatsen vi kan dra när vi läser detta stycke är följande. Ilona måste alltså på fullt allvar mena att en människa som blir strukturellt och systematiskt negativt behandlad på grund av fördomar, stereotyper och hatiska inställningar baserade på ursprung vet om att det är ”något fel på dem”. När de rasifierade inser detta (”erkänner att stereotyperna och fördomarna är sanna”) blir de ledsna och klagar.

Rasifiering är nog bara en ynklig ursäkt till att inte behöva prestera. Det är så mycket enklare att skylla sina egna eller samhällets brister på de onda svenskarna som är rasister.

[…]

I Danmark och Norge känner man inte till någon term motsvarande ”rasifiering” där är alla människor, oavsett hudfärg och religion. Där springer ”rasifierade” omkring lyckligt ovetande om att de är annorlunda och att det är synd om dom.

Fy. Hon avslutar sitt blogginlägg genom att klargöra att hon inte alls förstår innebörden av ordet:

”Först den dagen vi behandlar alla lika så kommer vi se på varandra som lika. Att hela tiden påtala att det är synd om rasifierade och särbehandla dom ökar bara rasismen.”

Tyvärr handlar inte ”rasifiering” om att tycka synd om de rasifierade; snarare motsatsen. Att rasifiera någon betyder att en ser andra människor utefter stereotyper och/eller fördomar. Denna rasifiering hålls vid liv genom samhällets struktur av ”vi och dem”; samma struktur som ditt parti upprätthåller och vill idealisera. Du misslyckas erkänna detta, bland dina vilda gissningar och tolkningar av viktiga (och tydliga) begrepp.

Nu får du skärpa dig Ilona. Du säger dig stå för människors lika värde, men dina ord sjunger andra sånger.


Stötta vår verksamhet