Tillslut sprack den polerade vänskapen mellan Sverigedemokraterna och Sverigedemokratisk Ungdom. Det har många gånger rapporterats om den minst sagt frostiga stämningen mellan moderpartiet och ungdomsförbundet, men nu har det alltså eskalerat till ett öppet krig. Expo idag rapporterar:

På vilken grund skall SDU kunna stänga ute rasister/etnonationalister, nyliberaler etc? Vilka skrivningar i Principprogrammet skall man hänvisa till? Om du är representativ för kongressmajoriteten i dessa avseenden så är detta ett intellektuellt och ideologiskt haveri”, skriver Mattias Karlsson, vice gruppledare för Sverigedemokraterna i riksdagen och ledamot i partistyrelsen.

Det är också Mattias Karlsson som inledde kritiken mot SDU genom ett inlägg på Facebook.

”Någon av SDU:s kongressdeltagare som har lust att redogöra för tankegångarna bakom beslutet att anta ett principprogram där socialkonservatismen inte nämns och där en närmare definition av förbundets syn på svenskhet/nationstillhörighet saknas? Är genuint nyfiken”.

Inlägget på Facebook har mynnat ut i en hätsk diskussion. Riskdagsledamoten Richard Jomshof går så långt att han ställer ett ultimatum till SDU.

”Om SDU ska vara vårt ungdomsförbund ska de bekänna sig till moderpartiets grundläggande principer. Om inte, ska de inte vara vårt ungdomsförbund”.

[…]
Frågan om huruvida SD och SDU fortfarande delar ideologisk grund och kring hur förbundsledningen tänkte när man valde att inte slå fast att SDU är ett förbund på demokratisk grund är trots allt betydligt viktigare än diverse skvallerbloggars skriverier och enskilda individers omdömeslösa beteende. Och det är om dessa centrala frågor denna diskussion ska handla.”, skriver Mattias Karlsson.

Gustav Kasselstrand som i helgen omvaldes till ordförande för SDU kallar på sin Facebooksida kritiken för illvillig.

Diskussionen trappas upp ytterligare när Hanna Wigh och Christian Westling ger sig in i debatten:

Christian WestlingJag finner resonemanget att odemokrater och etnonationalister nu skulle söka sig till SDU och inte kunna uteslutas som närmast paranoid galenskap.
De sökte sig inte till förbundet tidigare och behövdes inte uteslutas tidigare. 
Att de nu skulle se idéprogrammet som en kodad inbjudan är skrattretande.

Förutom att SDU inte haft problem med medlemmar som gör rasistiska uttalanden så kan de utesluta folk idag lika mycket som de kunde göra det i fredags.

****

Hanna Wigh Måste inflika en reflektion om att svansföringen hos vissa är förvånande hög när de ska läxa upp Mattias och Richard i hur de ska bete sig som vinnare. Mig veterligen har vi dessa två personer att tacka för mycket med de framgångar vi röner i opinionsundersökningar och nya rekordsiffror i medlemsantal. Men det är kanske en tydlig demonstration av problemet i sin helhet. Vissa vet helt enkelt inte sin roll. Att det ens ska väckas frågetecken kring huruvida SDU delar ideologisk grund med SD är otroligt. Sdu är trots allt Sverigedemokraternas ungdomsförbund och borde vara medvetna om sin roll och slå vakt om partiets intressen. Sorglig läsning både här och det sk idéprogrammet som i mångt och mycket låter som att det skrevs på 1800-talet. Delar analysen om att det riskerar attrahera personer med en ur sverigedemokratisk syn avvikande politisk ideologi.

****

Christian Westling Om SDU angrips är det väl deras fulla rätt att svara?

Och vad menar du med ”skrivet på 1800-talet”?
Årtalsargument är det värsta jag vet. Det används enbart av progressiva vänstermodernister.
Att det används av socialkonservativa partikamrater är ett otyg som borde upphöra omedelbart.

****

Hanna Wigh Så det är din utgångspunkt att höga partiföreträdare ”angriper” SDU? Vi får väldigt svårt att åstadkomma någon utveckling framåt om befogad konstruktiv kritik och till och med nyfikna frågor ska tolkas som angrepp.
Det jag menar med skrivet på 1800-talet är just vad jag menar. Det är ett språkbruk som känns väldigt ålderdomligt och rent ut sagt unket i vissa stycken, därmed inte sagt att det inte finns stycken helt utan charm. Men det är inte en tilltalande paketering och som framkommit tidigare finns även mycket att önska av innehållet. Ett stort fokus har legat på de saker som av någon outgrundlig anledning utelämnats så det går jag inte in närmre på. Men när jag läser programmet rakt upp och ned så får jag ingen direkt uppfattning om vad förbundet faktiskt vill mer än att nationen är prioritet (hur ni definierar nationen är dock även det höljt i dunkel). Jag brukar hänvisa nyfikna intressenter likväl som kritiker till partiets principprogram och ber dem läsa det och bilda sig en egen uppfattning. Principprogrammet är den kompass vi har att följa och som garanterar att vi inte förlorar kursen. Men frågan är vad ni tänkt att använda idéprogrammet till? Ska ni hänvisa nyfikna ungdomar till att läsa det för att lära känna förbundet? Jag tror ärligt talat inte att det attraherar särskilt mycket och lämnar snarare mer frågor än svar. 

Sen Christian om du tittar på ditt inlägg så är ditt svar två frågor och resten ännu en uppvisning i hög svansföring som jag kan tycka är helt onödig i dessa sammanhang.

****

Christian Westling Att mitt under en kongress säga att idéprogrammet är värdelöst utan några uppmuntrande ord kan inte tolkas som annat än angrepp. 

Noterat. Jag har inte varit en del av programframtagningen och kan inte rösta om det så det är inte ”mitt” program; men att kritisera det för sitt konservativa språkbruk med modernistiska argument mqn är van vid hos liberaler och socialister är om något unket. 

Vad gäller SDUs attraktion hos ungdomarna så tror jag FS klarar det då de varit framgångsrika hitills. 

Förstår inte vad du menar med hög svansföring. Får jag inte tycka att vald strategi är fel? 
Fri debatt har alltid varit legio i det här partiet och jag har kunnat säga vad jag tycker.
När avskaffade vi det?

****

Hanna Wigh Om det är så som du skriver Christian att det är ett konservativt språkbruk som eftersträvats så förvånar det mig att V inte bytts ut mot F osv. Kanske är det så att jag är precis allt det som du kallar mig för. Oavsett så har det väldigt lite med diskussionen i sig självt att göra om jag nu råkar vara en liberalsocialistisk progressiv vänstermodernist. Jag tycker det är tråkigt att politiken blir så högtravande och svårsmält för ”vanligt folk” och det är något vi alla behöver bära med oss och tänka på. Men varför sträva åt motsatt håll? Men som sagt var det kanske inte det som diskussionen handlade om. 

Det blir en utmaning att föra en konstruktiv dialog när du slår ifrån dig med att du inget har med programmet att göra efter dina otaliga förklaringar och ihärdigt försvar för ”idéprogrammets” i flera kommentarer. 

Den höga svansföring jag åsyftar har inget att göra med att kväsa fri debatt och kommentarer om att den avskaffats blir kanske att ta i för mycket tycker du inte det? Eller menar du att jag på något sätt förbjudit dig att uttrycka din åsikt? Det jag däremot inledde med var medvetenheten om sin egen roll och att det blir lite väl mycket när du undervisar i vad en vinnande inställning skulle vara, befriad från självinsikt om att det kanske faktiskt ligger något i kritiken och att de som framför den kanske vet vad de pratar om.

****

Christian Westling Vilken meningslös diskussion, jag har inte kallat dig någonting; jag sa att du uttrycker dig som dem

Jag framlögger min åsikt; om man vill lyssna till den är helt upp till var och en.

****

Hanna Wigh Jag försöker lyssna Christian. Jag har läst varenda en av dina och andras kommentarer i denna och andra liknande konversationer upprepade gånger. Men vad är det du för en diskussion om? Kanske behöver det redas ut innan själva diskussionen? För det blir märkligt när du raljerat en lång stund för att sedan slå ifrån dig att du inget har att göra med programmet. Det blir märkligt när respekten försvinner mellan partikamrater och respekten som bör visas personer emellan försvinner och ersätts av nedsättande epitet och raljanta kommentarer maskerade som ”råd” och i vilket syfte? 

Det blir än mer märkligt när din åsikt och förbundsstyrelsens åsikter är rättigheter som moderpartiet ska acceptera och gilla även om de tar sig uttryck i de mest överraskande frågor och framförallt i vilka sammanhang. Men om någon från partiet ställer en fråga och även understryker att det handlar om nyfikenhet så är det att beteckna som ett fullskaligt angrepp och känslorna går höga. Var finns logiken? 

Sen att diskussionen känns meningslös är självklart din fulla rätt att tycka och uttrycka men jag har sällan skådat så många goda råd som rådgivaren inte själv följer

Det har tidigare rapporterats om att SDU inte får några pengar till sin verksamhet av sitt moderparti och vi misstänker att den bojkotten kommer att fortsätta efter denna debatt…