Tommy Hansson, chefredaktör för SD-kuriren och nyttjare av nazistwikipedia, har skrivit ett blogginlägg om att det snart kan bli möjligt även för homosexuella att gifta sig i Frankrike. Då SD tidigare försökt profilera sig som ett parti för HBTQ-personer kan man förstås tro att partiorganets chefredaktör bör vara om inte odelat positiv, så iallafall relativt neutral, till lagförslaget. Så är dock inte fallet. Med illa dold homofobi förkastar Tommy Hansson att även homosexuella ska få ingå äktenskap:

Erfarenheter från länder där samkönade vigslar legaliserats är att forskarrön som visar att det tryggaste för barnen är att växa upp i hem med en pappa och en mamma sopats under mattan. Sådana rön, liksom allt annat som går emot den politiska klokskapen om homosexevangeliet, brukar som bekant regelmässigt och högljutt avfärdas såsom varande svårartad ”homofobi” av Jonas Gardell och andra gayikoner samt deras medlöpare.

Rent spontant kan vi känna att äktenskap och barn kanske är två frågor som bör behandlas separat. Vill Tommy Hansson ha lite mer information om just barn till homosexuella föräldrar rekommenderar vi att han läser ”Döttrar, söner och homosexuella föräldrar” som är en studie framtagen av RFSL. Där kan man bland annat läsa:

I ena fallet beskrivs homosexualiteten som något självklart som visserligen utmärker familjen men inte i negativ bemärkelse. Trots en rad skillnader i levnadsvillkor framställs homosexualitet som ett naturligt och självklart inslag i familjelivet. Homosexualiteten utgör inte en konfliktpunkt för informanten ifråga. I andra fallet beskrivs homosexualiteten som ett problem i relation till kamratgrupper och jämnåriga. De svårigheter som beskrivs omfattar emellertid inte föräldern som person utan föräldrarelationen framställs som betydelsefull. Detta förhållningssätt framstår som en konsekvens av de sociala, psykologiska och kulturella förväntningar som för vissa ungdomar präglar tonårstiden.

Tommy Hansson väljer dock att grunda sina åsikter enbart sett genom de homofobiska glasögon han redan tidigare har visat upp. Han skriver också om ”homosexlobbyn” och hur de har pressat på för att få igenom detta lagförslag. Mot hela Frankrikes vilja, kan man tro om man läser Hanssons inlägg. Att han också väljer att lägga upp en väldigt osmaklig nidbild av Hollande visar tydligt på vilken nivå han vill lägga sin debatt.

Två gånger tidigare har vi skrivit om när Hansson uttryckt sig på ett sätt som i bästa fall kan uppfattas som fördomsfullt, men som i ärlighetens namn bör benämnas som homofobiskt. Den första gången spydde han galla över Anton Hysén, den andra gången rörde det den bortgångne Sverker Åström. Vi undrar när SD ska ta tag i detta uppenbara problem. Vill man uppfattas som ett HBTQ-vänligt parti bör rimligtvis första steget vara att inte ha en homofobisk chefredaktör för partiets medlemstidning.

Läs mer om SD:s perspektiv på HBTQ-frågor: